Meddelanden
Förnuft och planering ger koll på kemikalieriskerna
Mängden kemikalier vi stöter på i arbetslivet ökar med hisnande fart. Att kunna tillämpa forskningsresultaten och de senaste tekniska lösningarna på arbetsprocessen är A och O då man ska skydda arbetstagarna. Detta är t o m viktigare än än den personliga skyddsutrustningen.
Förr tyckte man att det hörde till saken att det dammade litet i fabriken. Numera är man petigare och vill skydda sig också mot lindriga olägenheter, framhåller Tiina Santonen, teamchef vid Arbetshälsoinstitutet.
Det finns en oerhörd skala kemikalier på våra arbetsplatser. På europeisk nivå används mer än etthundratusen olika kemikalier. På drygt tio år har medvetenheten och kunskapen ökat rejält. Detta märker man på att gränsvärdena och exponeringsnivåerna sänkts och i att olägenheterna som exponeringen medför fortsättningsvis upplevs som betydande.
Forskningsresultaten är viktiga med tanke på bruket av kemikalierna. Det kommer ständigt nya forskningsrön om olika substanser och deras skadeverkningar och myndigheterna uppdaterar sina anvisningar i enlighet med detta. I företagen har man kunskap om olägenheterna men hur man tillämpar kunskaperna är en annan femma.
I stora företag har man i regel koll på läget medan situationen kan vara värre i mindre bolag. För den enskilde företagaren kan det vara svårt att söka fram information och att bedöma riskerna. Därför spelar företagshälsovården en viktig roll i detta sammanhang.
Santonen påminner om att arbetstagarnas personliga skyddsutrustning är den sista utvägen då det gäller att skydda personalen mot exponering. Framför allt borde man överväga genom vad slags tekniska lösningar man kan reducera exponeringen. I detta nummer bekantar sig Telma med problematiken genom att besöka ett företag som sysslar med klottersanering och genom att slå följe med en försäkringsinspektör till en brandplats.
Telma 2/2010 tar också upp riskerna i servicebranschen där de fria öppettiderna gör att man måste ta sig an arbetstagarnas säkerhet på ett nytt sätt. Tillsammans med en dykare gör Telma dessutom en djupdykning i avloppsnätet och bekantar sig med arbets-säkerheten på ett parkeringshusbygge i S:t Michel. Också strålningsriskerna och lantbruksavbytarnas jobb synas i sömmarna. Mirja Salkinoja-Salonen hävdar i sin kolumn att fuktproblemen i de finländska byggnaderna kartläggs med hjälp av mänskliga provkaniner.
Telma är Arbetarskyddscentralens och Arbetarskyddsfondens gemensamma special-tidskrift för utvecklingen av arbetslivet. Tidningen vänder sig bl a till arbetarskyddsper-sonalen, yrkesutbildade inom hälsovården, arbetsplatsernas förtroendevalda och förmän, arbetslivsforskarna samt de professionella informatörerna. Telma har en upplaga på 110 000 exemplar och för det praktiska redaktionsarbetet svarar Alma Media Lehdentekijät.
Tilläggsinfo:
Arbetarskyddsfonden: informationschef Marja-Leena Jylhä, 040 548 8852
Arbetarskyddscentralen: kommunikationssakkunniga Eija Åback, 040 537 1822
Arbetarskyddsfondens (TSR) målsättning är att finansiera sådan forsknings-, utvecklings- och informationsverksamhet som förbättrar arbetsförhållandena och gagnar arbets-gemenskapernas säkerhet och produktivitet.
Arbetarskyddscentralens (TTK) målsättning är att öka säkerheten, välbefinnandet och resultatet på arbetsplatserna. Dessutom jobbar man för att förbättra förutsättningarna för samverkan och förmännens arbete. Arbetarskyddscentralen erbjuder arbetsgemenska-perna kurser, information och utvecklingstjänster.
Arbetarskyddsfonden och Arbetarskyddscentralen administreras av de centrala arbets-marknadsorganisationerna.
