Meddelanden
Med Y-stil in i framtiden
Det finländska arbetslivet förändras då generation Y fyller upp arbetsplatserna. Toppförmågorna är efterfrågade, men som arbetskraft är de varken billiga eller lätta att hantera. Med deras hjälp reser sig ett nytt Finland som är mer konkurrenskraftigt och kreativt än någonsin förr.
- Någon kan ordna en hundrastarsöndag och om någon hittar på ett trevligt program uppmuntras han till det också av ledningen, säger Janne Mäkeläinen vid programarrangören Management Events.
Så är det att jobba på en arbetsplats som bemannats med och styrs av generation Y. Eller är det så? Den lätt föryngrade tidningen Telma koncentrerar sig i sitt nya nummer på vilka utmaningar framtidens arbete och arbetstagare medför för företagsledningen och cheferna.
Den hårda kärnan i generation Y består av personer födda i decennieskiftet 1980/90 – de som vuxit upp med datorer i en trådlös värld. Då de efterträder de stora årskullarna måste cheferna som vant sig vid att på traditionellt vis leda uppifrån nedåt lära sig den nya Y-stilen. Ett är säkert, generation Y har aldrig lärt sig att dansa efter andras pipa.
- En del av generation Y utgår från att chefen är till för just dem och vägrar att huka sig, säger professor Alf Rehn vid Åbo Akademi.
Arbetsgivarna måste ändra sin ledarstil om de vill locka till sig de bästa arbetstagarna. En bild av hur expertisen uppskattas får man av att det t ex i sådana team som planerar olika spel kan finnas arbetstagare som har högre lön än chefen.
Dessa toppsecialister har vant sig vid att världen ligger öppen för deras fötter och de själva är inte bundna av något annat än sig själv. Det gör dem till otillförlitliga arbetstagare. Men allt hänger på motivationen. Då blir arbetets innehåll, samarbetet och företagets värderingar blir viktigare.
Rehn och Tekes teknologidirektör Tuomo Alasoini påminner ändå om att alla inte kan vara gurun på design, konst eller IT. Det behövs fortsättningsvis folk som kan utföra grundarbetet, särskilt nu då hundratusentals mänskor går i pension.
- De stora årsklassernas intåg på arbetsmarknaden hade stor inverkan. Då de nu gör sin sorti har det samma effekt, säger Alasoini.
Utöver generation Y behandlar Telma i detta nummer också ett svårt tema som man inte brukar tala mycket om, dvs hur övervikten inverkar på arbetslivet. En mångsidig arbetsplatsrundvandring för läsarna också till en begravningsbyrå, Mobile Offices mobila arbete samt Neste Oils dotterbolag runt om i världen. Dessutom tar vi upp begreppet lycka och ADHD. Kolumnisten Tuomas Kyrö funderar över hur rejält det vore om männens karriär skulle avbrytas av en graviditet.
Telma är Arbetarskyddscentralens och Arbetarskyddsfondens gemensamma specialtidskrift för utveckling av arbetslivet. Upplagan är 110 000 exemplar och målgruppen är bl a arbetarskyddspersonalenm yrkesutbildade inom hälsovården, arbetsplatsernas förtroendevalda och förmän, arbetslivsforskarna samt de professionella informatörerna. För tidskriftens praktiska redaktikonsarbete svarar Alma360 Asiakasmedia (f d Alma Media Lehdentekijät).
Tilläggsinformation
Arbetarskyddsfonden: informationschef Marja-Leena Jylhä, 040 548 8852
Arbetarskyddscentralen: kommunikationssakkunniga Eija Åback, 040 537 1822
Arbetarskyddsfonden (TSR) målsättning är att finansiera sådan forsknings-, utvecklings- och informationsverksamhet som förbättrar arbetsförhållandena och gagnar arbetsgemenskapernas säkerhet och produktivitet.
Arbetarskyddscentralens (TTK) målsättning är att öka säkerheten, välbefinnandet och resultatet på arbetsplatserna. Dessutom jobbar man för att förbättra förutsättningarna för samverkan och förmännens arbete. Arbetarskyddscentralen erbjuder arbetsgemenskaperna kurser, information och utvecklingstjänstger.
Arbetarskyddsfonden och Arbetarskyddscentralen administreras av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna.
